• Logga in
• Om RBK
• Fuktkontrollant Betong
  • Sök Fuktkontrollant Betong
  • Vad gör en FK?
  • Fuktproblem gör ingen glad
  • Frågor & svar
  • Fuktligan
  • Sverigekartan
• Kurser / kunskapsprov
• Ladda ner / Beställ
  • Fuktmätningsmanual
• Kontakta oss
• Nyhetsarkiv

Vad gör en RBK-auktoriserad fuktkontrollant?
– En RBK-auktoriserad fuktkontrollant vet vad han gör!

Det är detta som är finessen med att anlita en auktoriserad kontrollant. Du vet att du får en kvalitetssäkrad mätrapport i din hand!

Kontrollanten har förbundit sig att utföra sina mätuppdrag enligt ett noggrant och detaljerat kvalitetssystem. Tillvägagångssättet för mätningarna är dokumenterat i en manual, att jämföra med en kokbok, Manual fuktmätning i betong. Så här går en kvalitetssäkrad fuktmätning till:

1. När ett uppdrag erhålls är första steget att logga in på RBK:s hemsida och registrera projektuppgifterna. Under registreringen erhålls ett, för RBK, unikt femsiffrigt projektnummer. Numret ska finnas med på alla papper som ingår i mätrapporten.
2. Det finns olika mätmetoder inom systemet för att mäta RF, relativ fuktighet, i betong. I detta fallet så ska en borrhålsmätning utföras i en bottenplatta ute på en arbetsplats.
3. Kontrollanten plockar ihop sin utrustning som består av borrmaskin, dammsugare, mätutrustning och diverse handverktyg. Därefter bär det av med bilen ut till arbetsplatsen.
4. På plats tas en diskussion med arbetsledningen om var i bottenplattan mätningen ska utföras, hur många mätpunkter som ska monteras och hur konstruktionen ser ut som mätningen ska utföras i. Kontrollanten behöver ha uppgift om betongtjocklek, betongkvalitet, dvs vct = vattencementtal, och vad som ligger under bottenplattan t.ex. mineralull, cellplast, plastfolie ingenting (inte så bra!). Utan dessa uppgifter går det inte att utföra en mätning! Dessutom behövs kopia av ritning där mätpunkterna kan ritas in, gjutdatum, datum för torkstart av bottenplattan, tidpunkt när mätresultat önskas, vilket ytskikt som ska ligga på betongen och när det är tänkt att ytskiktet ska läggas.
5. Nu är det bara att köra igång. På den plats i byggnaden där en mätpunkt ska placeras väljs lämpligaste stället ut.
6. Mätpunkten ska placeras där det kan antas vara fuktigast, utan att träffas av instrålning från solljus, utan att påverkan av eventuella byggtorkar, där det är minst risk att den inte förstörs av pågående byggverksamhet och på ett ställe med små temperaturvariationer. Temperaturen i luften vid mätpunkten får maximalt variera med ± 2°C under mätningen. Inte en helt lätt ekvation att lösa!
7. När platsen är vald markeras den in på ritningen.
8. Nu är det dags att borra. Borrning av ett 16mm hål utförs till ett djup av 0,4 x plattjockleken, med millimeter precision, under samtidig dammsugning. Hålet görs rent och fodras med ett plaströr.
9. Plaströrets täthet kontrolleras så att luft från omgivningen inte läcker in i mätröret. När detta är klart förses röret med en gummiplugg och mätprotokollet kompletteras med de uppgifter som behövs.
10. Alla verktyg plockas ihop och det är avfärd hemåt.
11. Tre dygn senare är det dags att återvända.
12. Mäthålet kontrolleras igen med avseende på täthet och därefter monteras RF-givaren i mätröret. Innan kontrollanten åker ut för att montera har en egenkontroll utförts på den givare som ska användas.
13. Eventuellt placeras en logger vid mätpunkten för att hålla koll på temperaturvariationen under mätningen.
14. Uppgifter om givarmontage noteras i protokollet och en skyddskon eller liknande monteras över givaren för att skydda den mot arbetsplatsens hantverkare och byggmaterial.
15. Hemfärd.
16. Tidigast 12 – 48 timmar efter montage, beroende på betongkvalitet, är det dags att återkomma.
17. Mätpunkten kontrolleras med avseende på åverkan.
18. Avläsning av RF och temperatur utförs och skrivs in i protokollet.
19. Loggen kontrolleras för att se att gränsvärden inte överskridits.
20. Om allt är ok så demonteras givaren för hemtransport.
21. Mätröret täthets kontrolleras och förses med gummiplugg om det ska användas igen vid ytterligare mätning.
22. Hemfärd.
23. Nu är det dags att sammanställa mätrapporten.
24. Rapporten innehåller naturligtvis mätresultatet! Däremot är det många andra uppgifter som ska finnas med och det ska framgå vem som utfört mätningen, när och var och inte helt oviktigt, osäkerheten i mätningen för en sådan finns alltid! Utifrån protokollet ska det gå att hitta tillbaks till den plats på bygget där mätningen utförts, tio år senare!!
25. En teoretisk beräkning av förväntad RF i bottenplattan utförs om, detta inte är gjort tidigare. Avsikten är att ha något att jämföra mätvärdet med för att undvika grova fel. Skrivfel, förväxlingar av mätpunkter osv. Ingen är ofelbar.
26. Protokollet skrivs under och först nu kan resultatet, i form av ett mycket tydligt protokoll, skickas till uppdragsgivaren.

En riktigt utförd RF-mätning i betong tar således minst fyra dagar. Om ett resultat levereras snabbare än så är det anledning att fundera över om det är tillförlitligt!

Förutom stegen ovan så måste kontrollanten skicka alla sina givare på kalibrering. Detta innebär att ett opartiskt kontrollorgan säkerställer att givarna visar rätt. Det är nämligen ingen garanti att ett nyköpt mätinstrument ger ett korrekt mätvärde när det används. Mätutrustningen måste alltid kalibreras före användning!

Detta är en RBK-auktoriserad fuktkontrollants vardag!